Usch vilken vecka vi har haft. Sjuka barn och floder av snor. Jag har varit helt slutkörd och enormt irriterad samtidigt. Olivia var hemma måndag och tisdag med förkylning, och Thomas jobbade sent de flesta dagarna i veckan, men mot slutet har han lyckats komma hem vid läggning så att jag sluppit vara ensam med alla tre. Att lägga Hugo och Thelma när Olivia är med har blivit allt svårare. Dels för att Hugo och Thelma har svårt att komma till ro, sådär i allmänhet, och klättrar omkring i sängen och blir tokarga, dels för att Olivia inte kan låta bli att leka och busa med dem, och därmed gör dem pigga igen. I slutet av dagen när jag bara längtar efter litet lugn och ro får detta mig att bli helt galet arg och frustrerad.
I onsdags vände det litet, Olivia gick till dagis och jag kunde röja litet hemma samt ta en kortare promenad i solskenet - i övrigt har det ju dessutom bara regnat hela veckan. På torsdag kväll verkade Olivia dock jättedålig igen och bara grät. Jag ringde sjukvårdsupplysningen, som inte kunde komma på vad det kunde vara av de symptom jag beskrev. Antagligen var hon bara trött och känslig i största allmänhet - först sade hon att hon hade ont i tungan, och jag gissade på att hon hade en blåsa. Sen sade hon att hon hade ont i halsen och kinden också. Hon blev allt ledsnare och grät mer och mer, och jag blev riktigt orolig. Det var inte förrän Thomas kom hem som hon lugnade ner sig - och han lyckades få henne att berätta att hon tyckte det lät jätteläskigt med att ha en blåsa, att hon inte hade fattat att det inte var något allvarligt. Hon lugnade i alla fall ner sig till slut.
Natten till fredag fick jag mjölkstockning och feberfrossa, och vaknade så illamående att jag kräktes. Och fredagar är ju Olivias lediga dag. Det kändes inte kul att behöva ha alla tre barnen hemma efter en sån natt, men det var inte mycket mer att göra än att försöka stå ut. Olivia var också trött och hängig fortfarande, och jag bestämde mig för att följa minsta motståndets lag under dagen. Ville hon ha en glass, så fick hon en glass. Vi satt mest i soffan och tittade på barnprogram hela dagen, och jag hade nedräkning till klockan sju då Thomas skulle komma hem. Mot slutet av dagen släppte äntligen den huvudvärk jag dragits med, och illamåendet gav med sig. När Thomas kom blev det en riktigt mysig kväll. Tvillingarna somnade fort och Olivia fick somna i soffan, med huvudet i mitt knä och benen i Thomas knä.
Idag känner jag mig ännu bättre och solen skiner. Olivia verkar också återställd.
Mitt i allt elände så måste jag ju säga att Hugo och Thelma har varit så otroligt mysiga och fina hela veckan. Hugo har övat på att stå utan att hålla i sig och kan nu hålla balansen i flera sekunder, och dessutom sätta sig ner kontrollerat igen när han tröttnar. Jag tror inte det dröjer länge tills han går...
Usch, stackare! Jag är så imponerad av dig att du orkar ha alla tre barnen hemma ensam varje fredag, plus varje dag när Thomas jobbar sent. Jag håller på att bli tokig bara Christopher jobbar till sex nån dag, och då har vi ändå Alfred på förskolan fem dagar i veckan...Bra att ni mår bättre nu!
SvaraRadera